Budgetbröllop eller lyxfest? Så olika blir notan

Två par gifter sig samma lördag i juni. Det ena firar med 28 gäster i en trädgård, det andra med 150 på herrgård. Båda är bröllop, och mellan dem kan det skilja en halv miljon.

Sveriges Radios Plånboken ägnade ett avsnitt åt precis den spännvidden, under rubriken "Budgetbröllop eller lyxfest? Så olika kan ett bröllop se ut". Vi återger inte vad programmet landar i. Men frågan de ställer är den vi möter varje vecka hos par som just satt sig ner med ett tomt kalkylark: vad kostar det egentligen att gifta sig, och varför skiljer det så mycket mellan två fester som båda känns fina?

Svaret är obekvämt men ärligt. Det finns inget riktpris. Ett bröllop kostar det ni bestämmer att det ska kosta, och de beslut som avgör summan tar ni oftast under de första månaderna, långt innan ni skriver på en enda offert.

Så här brukar vi dela in budgetnivåerna när vi pratar med par. Nivåerna nedan är Lovios egna sätt att rama in det, inte siffror från radioprogrammet.

Tre beslut gör större skillnad än resten

Gästantalet är den enskilt tyngsta faktorn. Varje namn på listan bär med sig mat, dryck, en stol, en tallrik, plats i lokalen och ofta ett välkomstglas. Stryker ni 20 gäster stryker ni inte bara 20 kuvert, ni kan plötsligt rymmas i en mindre och billigare lokal.

Det andra beslutet är datumet. En lördag mitt i juli är den dyraste dagen i Sverige att gifta sig på, och den som bokas först. En fredag i maj, en söndagsförmiddag eller en helg i september kostar ofta betydligt mindre hos exakt samma leverantörer, med exakt samma kvalitet.

Det tredje är vad lokalen kräver av er. En lokal som ingår i ett paket med kök, personal, bord och glas ser dyr ut på offerten. En lada eller en föreningsgård ser billig ut, ända tills ni räknar in hyrt porslin, toalettvagn, tält, personal, transport och någon som diskar på söndagen.

“Stryker ni 20 gäster stryker ni inte bara 20 kuvert, ni kan plötsligt rymmas i en mindre och billigare lokal.”

Budgetbröllopet och lyxfesten, sida vid sida

Ingen av kolumnerna nedan är den rätta. De är två olika lösningar på samma kväll, och vi har sett par gråta av lycka i båda. Det som skiljer är var pengarna landar, inte hur mycket festen betyder.

Det intressanta är att många par hamnar mitt emellan utan att ha valt det. De bokar en stor lokal för att den var ledig, bjuder brett för att det kändes svårt att stryka namn, och upptäcker i mars att budgeten spruckit med 40 000 kronor. Inte för att de ville ha en lyxfest, utan för att ingen räknade per gäst i tid.

Så håller ni överblicken utan att tappa glädjen

• 01Bestäm gästantalet innan ni tittar på en enda lokal. Nästan allt annat följer den siffran.
• 02Lägg in alla poster ni redan vet, även de tråkiga: vigselavgift, ringar, resor, hotellnatt, klädsel och ändringar.
• 03Räkna per gäst där det går. Då syns det direkt vad ytterligare tio personer kostar.
• 04Lägg en buffert på tio procent. Något tillkommer alltid, oftast under sista månaden.
• 05Bestäm tidigt vilka två poster som får kosta. Mat och fotograf, eller lokal och band. Resten får anpassa sig.

Det finns också en sorts kostnad som inte syns i kalkylarket. Den som uppstår när ni säger ja till något för att det förväntas: en extra rätt, ett större tält, ytterligare tolv gäster som egentligen är era föräldrars kollegor. Den posten är lättast att stryka, och den gör minst ont att stryka.

Ett bröllop för 40 000 kronor och ett för 400 000 kan ge exakt samma känsla i magen när ni står där framme. Det som avgör är inte summan, utan om ni valde själva eller lät prislappen välja åt er. Ta en sak i taget, och börja med gästlistan.