Porslin i stället för diamant: en handgjord förlovningsring

En vit porslinsring, drejad för hand i en ateljé i West Sussex, värd kanske 700 pund. Det är vad Eleanor Ekserdjian har på fingret sedan i somras. Och det säger en hel del om vart förlovningsringar är på väg.

Enligt InStyle friade keramikern Samuel Chatto, 29 år, till konstnären Eleanor Ekserdjian med en ring han själv format och bränt i sin ateljé i West Sussex. Ringen är i vitt porslin, med en tvinnad form, och saknar sten helt. Förlovningen tillkännagavs den 13 juli i en serie svartvita bilder på Instagram, där en närbild på ringen fick tala för sig själv. Chatto är prinsessan Margarets sonson, vilket gör ringen till den första kungliga förlovningsringen utan en enda ädelsten.

Paret träffades på University of Edinburgh, där båda läste konstvetenskap, och relationen blev offentlig 2022. Ekserdjian är abstrakt målare och filmskapare och hade nyligen sin första soloutställning. Buckingham Palace har meddelat att bröllopet sker under våren 2027. Två personer som jobbar med händerna, alltså. Och en ring som ser ut därefter.

Varför en ring utan sten sätter igång folk

Porslin har använts i tusentals år, men nästan aldrig i smycken och ännu mer sällan i förlovningsringar. Smyckesdesignern Jessica Flinn-Allen, med över 15 år i branschen, säger till HELLO! att materialvalet bär en egen symbolik. Alternativa förlovningsringar har rört sig från kuriosa till något ganska vanligt de senaste åren, men det här är ett steg längre ut.

“Att använda porslin här symboliserar motståndskraft och kärlek som varar, på samma sätt som materialets egna egenskaper.”

Nilesh Rakholia, grundare av smyckesföretaget Abelini, säger till Marie Claire att en förlovningsring traditionellt är något man väljer ut. Chattos ring flyttar tyngdpunkten till själva görandet. Tillverkningen blir en del av frieriet. För två personer som lever av hantverk blir ringen då mindre av ett köp och mer av ett gemensamt minne, menar han.

“Tillverkningen blir en del av frieriet.”

Baksidan: porslin tål inte vardagen

Rakholia är ärlig om vad det kostar i praktiken. Porslin är sprött. Det är inte byggt för att skuras i diskhon, klämmas i en träningsväska eller sitta på ett finger som lyfter flyttkartonger. Han beskriver ringen som något som ligger närmare ett konstverk än ett vardagssmycke. Det behöver inte vara ett problem. Men det är ett val som ska göras med öppna ögon, inte upptäckas efter tre veckor.

Så kan ni tänka om ni vill ha något eget

Ni behöver varken kungliga släktband eller egen brännugn för att göra något i samma anda. Det intressanta med Chattos ring är egentligen inte porslinet. Det är att ringen svarar på frågan om vilka de två är, i stället för frågan om vad som brukar göras.

• 01Börja i materialet, inte i budgeten. Trä, keramik, återvunnet guld eller en sten som redan finns i familjen. Materialet styr uttrycket mer än stilordet gör.
• 02Fråga en lokal silversmed vad en handgjord ring kostar innan ni utgår från kedjebutikernas prislistor. Skillnaden är ofta mindre än ni tror.
• 03Boka en ringsmideskurs och gör varandras ringar under en dag. Det finns i flera svenska städer, och ni får en ring med en historia som ingen annan har.
• 04Ärver ni en sten: låt om den. En gammal sten i ny fattning blir er, utan att något nytt behöver köpas.
• 05Bestäm hur ringen ska leva innan ni väljer material. Varje dag i alla väder, eller bara ibland? Svaret avgör mer än formen.
• 06Skriv ner varför ni valde som ni gjorde. Om tio år är det den delen ni vill minnas, inte kvittot.

Det finns inget rätt svar här. En diamant från en butik på Biblioteksgatan är inte mindre värd än en porslinsring från en ateljé i Sussex, och tvärtom. Men det är värt att ställa frågan högt innan ni handlar: vad ska den här ringen berätta? Svaret brukar göra valet både enklare och betydligt roligare.